Vi har haft ledigt hela veckan. I tisdags var det De dödas dag eller typ allhelgondagen och då var vi ju lediga dagen innan också så att vi var ordentligt utvilade på tisdagen. I onsdags firade vi att Panama separerades från Colombia 1903 och i torsdags var det Flaggans dag. Tyvärr har Andreas inte kunnat tagit del av festligheterna i Panama eftersom han varit i Trinidad & Tobago och Guyana. Vi andra tre har förvisso fått stanna hemma för att fira men eftersom Andreas varit borta har ju barnen varit sjuka. Å andra sidan var vi färdigfirade. Barnen har fått gå i marsch (vänster, vänster, vänster, höger, vänster) hela fredagsförmiddagen till flaggeriet på bilden och hela förra veckan fått noggrann träning i hur man hedrar fosterlandet Republiken Panama.
Och eftersom det har firats i hela landet har ju folk passat på och åkt iväg från stan. Av 11 möjliga familjer har vi varit tre som varit hemma. Så särskilt sociala har vi inte varit. Vi har knappt gått utanför dörren heller, för det har regnat en del. Så jag har klått barnen i Fia med knuff, botaniserat bland Panamas barnkanaler, lagat misslyckad fisklasagne och läst sagor för barnen. Riktig semester med andra ord. Ingen oro för att barnen inte trivs i skolan, inga måsten och ingen stress. I veckan slog det mig att så här avslappnat har vi inte haft det sedan vi var på El Hierro i juli.
Om Andreas hade det bra i Trinidad? Mycket. Han var ju där på jobb, men en kväll skajpade han hem från hotellterassen i skymningen med en kall öl i handen. Då var det alla tiders och han kom hem välbehållen, pigg och glad i fredags efter en bra arbetsvecka. Hmm, en arbetsvecka på Trinidad. Det låter det. Inte har han jobbångest en söndagkväll heller. För på tisdag är det ledigt igen. Då ska vi fira att provinsen Los Santos blev självständigt från Spanien. Att hela Panama blev självständigt från Spanien, det firar vi först 30 november. Som sagt, det finns mycket att fira här i landet.
Men det börjar bli som ett skämt det där att barnen insjuknar när Andreas försvinner! Megastort plus att du inte har ett berg av jobb, ringande telefon, ilskna mail och möten som måste inställas. Klart bra för stressnerven!
SvaraRaderaDet var ett fasligt firande i Panama! Här i Australien firar man Queens Birthday - vid olika datum i de olika delataterna! Lurigt!
Herr Sandin kommer aldrig att vilja flytta tillbaka till Svedala med tanke på alla roliga jobbställen han får åka till. Samma gäller med Jonas. Tobago&Trinidad och Tokyo smäller ju något högre än Falköping och ett flygplatshotell i Paris...
Krya på er, Telma och Teo!!!
För ett par veckor sedan fick alla plötsligt ledigt en vanlig torsdag - en ex president hade dött. Vi undrade försynt om den gamle mannen varit omtyckt. Nja, fick vi som svar, minns någon vem det var?
SvaraRaderaI alla fall inte var det Noriega. Då hade vi fått ledigt i en hel vecka, hävdade de.
Barnen som går på judisk skola har förutom alla Panamas ledigheter också alla judiska högtider att fira. Vi har fullt upp.
Helt riktigt trivs Andreas som fisken. Innan Trinidad hade han ju en jobbvecka i Ny York också. Förvisso ingen kall öl på terassen, men ett Manhattan i fräsch höstluft är inte så dåligt det heller. Vi kan nog unna vår män några jobbveckor här och där i världen, men tänk (jag trodde aldrig jag skulle säga det) jag trivs ganska bra med hemmafrulivet också. Även om barnen är sjuka... En vacker dag är det ju vår tur i vilket fall som helst!