Mormor Christina har varit misstänksam mot vårt påstående om att vi har vilda apor i trädgården. Nu har hon fått se dem själv. De svingade sig i träden och hängde i lianer bara femtio meter från vårt hus. Det var redan kvart över sju på morgonen så hon hann varken kamma håret eller byta nattlinnet mot dagsklädsel. Vi andra tyckte att det inte gör något, alla damer kliver runt i nattsärken i grannskapet på morgonkvisten, och ska man titta på apor så spelar det ju ingen roll vad man har på sig.Morfar Bengt däremot var bättre klädd när han stötte på en en-meters lång varan, med grön och röd tuppkam och allt, när han skulle gå och köpa frukt häromdagen. De blev lika förvånade båda två, och stod länge och blängde på varandra, bara ett par meter mellan sig. Till slut förlorade varanen tysta leken och kröp ner mot vattnet igen. När vi andra hörde historien var vi tacksamma för att det inte var en krokodil som krupit upp mot vägen, för en gång var det faktiskt två bebiskrokodiler som kommit upp just där.
Vilken tur de har. Djungeldramatik i trädgården på en och samma vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar