Vokabulärdiversitet

Våra spanskvokabulär speglar var och ens vardagsliv i familjen. Andreas kan utan bekymmer hålla föredrag om utveckling, succesiva framsteg, integrerad organisationsutveckling och demokratiindikationer. Barnen använder felfritt uttryck som Ge mig den, sluta, kom hit, stanna där och jag vill också leka. I utbyte har alla grannskapets barn nu lärt sig att på svenska säga Lägg av. Det lustiga är att de säger det helt felfritt och exakt vid rätt tillfälle. De märker inte ens att det är svenska de pratar.

Själv är jag fenomenal på att prata om våt- och torrmoppning, insektsbehandling, hur man tillreder grönsaker av olika slag och numer har jag också pluggat på ord som rör varböld, intravenös penicillinbehandling och preventiv sårtvätt.

Dock har vi gemensamt att det är verben däremellan vi behöver, och hur de används i olika tempus. Det kommer absolut inte av sig självt. Vi tror nu att ju mer vi utsätts för språk desto bättre. Vi har fått släppa på tv-ransoneringen och tänker att så länge programmen är på spanska så är de säkert bara bra. Till och med reklam kan vara värdefullt. (Eller?) Vi har också tänkt om vad gäller att fokusera på ett språk i taget. Det sorterar sig säkert i alla fall i slutänden. Barnen lär sig engelska av Isabella, två och ett halvt år, och har i mellandagarna sett Lassie på tyska. Om inte annat lär de sig, hoppas vi, att orden inte ska behöva vara hinder för kommunikation.

Det blir mycket fel och ofta. Vi rider på cykeln, super kaffe, tvättar bilen med tvål och dammsuger med en andningsmaskin. Men det gör inget. Alla här har varit eller är i samma situation med nya språk så ingen gör narr av oss. Vad vi vet i alla fall. Och om vi inte passar oss så kommer troligen barnen om bara några veckor kunna korrigera både mig och Andreas i spanskan. Vi får börja titta på CNN på spanska... Inklusive reklam.