Igår när vi cyklade hem från skolan så sa Teo: -Det är så komplikaserat här. Tjejerna ska alltid gå först i filen.Ehh? I filmjölken? Det har vi inte ätit på nio månader, och det är troligt att Teo glömt bort att det existerar. Filen på vägen? Men inte går de väl på gatan när de ska någonstans? Aha, fila, det spanska ordet för kö. Flickorna ska alltid stå först i kön!
Då kommer nästa problem. Hur ska man förklara varför flickorna alltid får stå först i kön? För att man ska vara extra artig mot tjejerna. Varför då? Därför att det är så här.
Lära sig språk i all ära. Lära sig andra kulturer och att saker och ting går att göra på olika sätt är också bra. Men att vid, 6, 8 och 40 års ålder få lära sig att jag är jag och jag gör på mitt sätt, det är nog det bästa. Teo säger du till alla han möter. Jag tvättar bilen och gräver i trädgården. Telma leker med killar och Andreas har smala byxben. Med mera. Det kan verka vara solklara beteenden. Men här är vi helt unika. Varje dag får vi öva på att vara oss själv. Det är riktigt befriande.
Till Teo säger jag att han nog får acceptera att tjejerna ska stå först, men han kan ju alltid fråga fröken varför det är så.
Vill gärna höra vad fröken svarar. Och vilken elegant lösning på tvåspråkigheten vårt intelligenta barnbarn har: Complicado och komplicerat, kan det bli annat än komplikaserat, det? Om han utvecklar det där så kan ju både spansktalande och svenskar förstå honom direkt och då slipper han ju prata på två språk. Och vilken jättefin bild på honom, KAN man inte få den på mejl?
SvaraRaderaKram från den rara pojkens mormor.
Teo blev mycket stolt när jag berättade om din teori. Så hade han ju inte riktigt sett det innan...
SvaraRaderaHan har inte riktigt vågat fråga fröken än, men igår kom han hem och var ännu mer skeptisk:
- Fröken säger att man inte får röra tjejerna.
- Jasså, frågade du varför?
- Ja, och då sa hon att det var för att de är mer ömtåliga än killarna.
Och så skakade han på huvudet som om det var det knasigaste han hört. Killar kan ju faktiskt vara lika ömtåliga de.
Som sagt har killen huvudet på skaft. Jag skickar bilden!
Underbart! Jag är också nyfiken på frökens svar.
SvaraRaderaAlvin snavade över nästan samma mening idag då vi stod och köade utanför Skatteverket för att få komma in (igår då vi var där för att skriva in oss i landet igen blev en väktare knivhuggen!):
- Hur länge måste vi stå på linjen?
Vilka internationella kids vi har!
Du Cilla, er historia på skatteverket verkar panamanskt. Dels det absurda i att det tar flera veckor att bli inskriven och dels att vakten blir knivhuggen. Jag skickade mejl till skatteverket för två månader sedan och frågade hur det går med pappret som vi skickade in för fyra månader sedan. Efter två veckor skickade jag ett nytt mejl eftersom jag inte fått svar på det första. Inget av dem har jag ännu fått svar på. Välkomna hem till Sverige Borglins. Landet där allt funkar!?
SvaraRaderaVi hade kanske kunnat stanna hemma och hålla oss till skatteverket om vi vill bli luttrade och öva på att ha överseende. Håll nu för guds skull i barnen när de ska över gatan så ni inte slår er och måste använda försäkringskassan. Vi ses snart!