I väntan på fyrverkerierna

För våra barn är det tortyr att vänta en hel dag på att få öppna julklapparna. Tomten hittade ju hit till Panama och hade lagt all klapparna under vår tropiska julgran innan de vaknade i morse. Sedan blev det svårt att vänta. Teo har verkligen försökt. Han har badat i poolen, sparkat boll, spelat kort med farmor, cyklat lite, följt med grannarna och ätit glass... Ja allt. Ändå fick vi lindra pinan och flytta paketöppningen till eftermiddagen istället. SVT hade ändå inte lagt upp Kalle Anka på SVT play. Inte heller gick det att hitta Karl Bertil Jonssons julafton. Lika bra att öppna paketen.

Då måste vi skänka en tanke till de panamenska barnen. De har haft det som Teo i en månad! Alla klappar har legat under den importerade julgranen från Canada i husen här i området sedan i slutet av november. Vi kallar det tortyr men vår grannen Jorge kallar det träning i disciplin.

Men för att folk här ska kunna både få äta kakan och ha den kvar så gör man lite både ock, både frestar barnen med massor med julklappar under grannen i veckor OCH fyller på högen med ytterligare klappar på julaftonskvällen. Barnen måste ju tro att jultomten kommer på natten mellan 24 och 25 december. De ska nämligen väckas klockan tolv på natten för att upptäcka att det hade fått ÄNNU fler klappar. Och då får de äntligen öppna alla paketen. Man undrar ju hur många barn det är som egentligen sover de där få timmarna mellan julmiddagen och tolvslaget.

Frågan är förstås hur mycket disciplin det egentligen är här i husen. Vi har sett barn hela dagen som har provat sina nya klappar och kommit springande med sprillans nya leksaker i högsta hugg. Det här med att julaftonen ska festas in klockan tolv på natten verkar också vara lite flexibelt. Vi har sett och hört smällare och fyrverkerier sedan åttatiden. Billarmen häromkring verkar lite känsliga för så fort det smäller lite högt så ackompanjeras fyrverkerierna med billarm. Vansinnigt oväsen.

Men nu är det i skrivande stund snart dags att plocka fram champagnen och finkläderna. Klockan tolv går man ur huse för att skåla och fyrverkeria och önska önskningar inför nya året. Vill man bli rik ska man ha en ny klänning (det satsar Helena på) Vill man ut och resa mycket ska man ta med sin resväska ut osv.

Inte för att våra traditioner är mycket bättre och mer logiska än traditionerna här i landet. Vi tar un poco de todo och har litat till den svenska tomten men demokratiskt bestämt vilken julklapp som ska sparas under granen till natten. Vi har ätit sju-kiloskalkon på Jamie Olivers vis och snart måste jag påbörja väckningsrundan i huset inför nattens fest. Men att tvinga barnen vänta på att öppna ett kvadratmeter stort paket mer än åtta timmar var omöjligt. Där gick gränsen.

Ni där hemma har redan sovit gott på den goda skinkan i det vackra snölandskapet medan vi precis börjar julfesten. Så god juldag och ha härliga lediga dagar!