Leva i värmen

Häromdagen framkallade en suddning av en felaktig sudukolösning svettdroppar i pannan. Den fysiska aktiviteten av en repetitiv handrörelse under en minut - det var ett gigantsuduko från 1 till 25 - gjorde att jag fick sitta stilla i en kvart för att bli av med eftersvettningarna. Det var inomhus, där vi brukar ha det relativt svalt.

Jag läste i en vetenskaplig artikel att det finns ett tropik-avdrag i BNP- jämförelser mellan olika regioner i världen. Man gör x antal % avdrag för att man kan inte förvänta sig samma ekonomisk tillväxt i ett tropiskt land. Detta av agrikulturella skäl, stod det, men jag är tveksam. Det växer ju så det knakar här, bara man inte ger sig på att odla tomater eller basilika. Med rätt grödor borde det bli ett tropikpåslag istället.

Däremot måste man promenera långsammare, gräva korta stunder i taget under stekande sol för att inte få solsting, ta långa lunchpauser för dem som arbetar utomhus, och dricka kopiöst mycket vatten. Barnen i skolan har "vattendrickarpaus" med jämna mellanrum. Det har troligen de flesta arbetare också. Ett större vägprojekt kräver ideliga avbytningar, det är därför en kille alltid jobbar och tre tittar på. Det är klart att hettan skapar konsekvenser för ekonomin.

Konsekvenserna för familjen Sandins ekonomi är naturligtvis både lite plus och minus. Inhandla kläder med minimalt med tyg (linnen och shorts) är billigare. Vi slipper också köpa jackor, galonkläder och gummistövlar. Skulle man ha sådant på sig när det regnar blir man lika blöt innanför galonen som utanför, av svett. Bättre göra som barnen - ta på sig badkläder när de är ute i regnet och leker.

Linnekläder är uteslutet. Viscose gör ont på kroppen. Täckta skor ger blåsor. Däremot är sjalen det bästa klädesplagget: bra att ha i väskan för de tillfällen man är inomhus och air-condition är för kylig. På så sätt blir garderoben ganska luftig; lite, smått, tunt och enkelt att välja. Man varierar med sjal. Å andra sidan har vi en strykande åtgång på paraplyer (de regnar sönder!), tvättmedel, diskmedel, ajax, tvål och deodorant. Som sagt, det finns en anledning till att svininfluensan aldrig fick fäste i Panama.

Idag försöker jag tänka positivt. Det finns fördelar med att leva i värme. Man slipper stressa, för det gör ju ändå ingen annan. Klädvalen är enkla och Teos fotknölar och armbågar slipper skrubbas en gång i veckan. Och det var egentligen inte svetten framkallad av sudukosuddningen som var jobbigt, det var det faktum att jag fick sudda det för tredje gången (och felen visas ju alltid när man nästan är klar). Och tänk vad härligt det är för barnen att deras sandlåda både är naturlig och gigantisk. Foten i kläm. Jajemän.