8 års kalas på svenskt sätt

Ett vanligt panamanskt födelsedag i våra barns skola arrangeras på lokal, en bowling-hall, lek-hall, spel-hall, målarverkstad eller liknande. Pajas, lekgubbar, hopptorn, glasskärra, popcornsapparater mm brukar hyras in. Och musik på högsta volym och barnen kommer med ett stort paket och går därifrån överrösta med småpaket, godis, chips och kakor som delas ut till gästerna.

Så vi tänkte, Teo också, att vi gör ett litet svenskt kalas. Hemma. Med skattjakt, gräddtårta och fiskdamm. Mellan två och fem på söndag eftermiddag. Vid kvart i tre dundrade 10 hyperaktiva åttaåringar in och ville spela fotboll, hoppa på trampolinen och åka canopy. De hade varken tid för samarbetslekar eller "sätta knorr på grisen". Hot dog var inte ens att tänka på. Skattjakten fick vi övertala dem till att pausa för, och när de väl börjat kunde de inte sluta leta paket i parken. Till slut fick vi dem att sätta sig för att äta tårta men precis när sången var avklarad reste alla sig och sprang ut för att spela revanschmatch i fotboll.

Fiskdammen var förstås en hit. På något sätt blev innehållet i påsarna underordnat själva fiskandet. Precis som allt annat med åtta-åriga pojkar. Det de vill är att ha kul ihop, spela fotboll, kivas, leka och skoja med varandra. För barnen är det en fantastisk upplevelse att få se hur Teo bor, spela ett par matcher och testa den farliga, farliga canopyn.  

Men alla åttio kanelbullarna jag bakat var kvar efter kalaset. Fyra av fem kosher-korv-paket var oöppnade. Hela passionsfruktpajen var oäten och fyra femtedelar av tårtan blev över. Men saften var så gott som slut. och tillbringaren med vatten hade vi fått fylla på flera gånger. Det rann svett från barnen när de väl åkte hem.  

Igår måndag hade killarna i skolan sagt att det var ett jätte, jättebra kalas. Nu är Teo åtta, stolt och mycket, mycket lycklig.